ESG rapportering

Årets viktigaste bokstavskombination? ESG

Jag deltog nyligen i aktuell IFRS-utbildning. Det var bara en bråkdel av den faktiska IFRS-presentationen och siffrorna som presenterades. För varje ämne nämndes åtminstone ledningens uppskattningar och prognoser, och en slående mängd beskrivande klimatpåverkansrapportering samt hållbarhetsrapportering (ESG-rapportering, Environmental, Social and Governance) i allmänhet. Vid det här laget kände jag att jag vaknade inte bara till klimatkrisen, utan också till hållbarhetskrisen.

Därmed kommer förändringar i IFRS-rapporteringen inte längre att fokusera enbart på redovisningsprinciper, konsolideringsmetoder och värdering av balansposter m.m. För frågor där nummerrotation är författarens mest väsentliga expertområde. Andelen beskrivande text i den granskade enheten växer ännu mer och betydligt mer icke-finansiell information kommer att läggas till det nödvändiga innehållet. Av den icke-ekonomiska informationen ligger fokus först på klimatpåverkan.

Vid sidan av International Accounting Standards Board (IASB) har en International Sustainability Standards Board (ISSB) inrättats för att fokusera på reglering av icke-finansiell information, där IASB följer standarder för finansiell information. Mängden finansiell information som ska rapporteras kommer inte att minska, men parallellt kommer det att bli en mer tvingande reglering, som i likhet med finansiell information sannolikt kommer att innehålla en hel del krav på användning av företagsspecifik bedömning i mängden och formatet av information som ska publiceras.

Det kan ta flera år innan nya internationella standarder införs i Europa, men samma teman finns idag med EU-direktiv. NFRD (Non-Financial Reporting Directive) kräver redan att reportrar som sysselsätter mer än 500 personer ska ge information om verksamhetens inverkan på klimatförändringen i samband med 2021 års bokslut. Listan över nödvändiga uppgifter för 2022 är något längre. När det gäller 2023 års bokslut, det vill säga från början av 2024, träder ett reviderat direktiv, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), i kraft, som fortfarande är under utarbetande. Det nya direktivet syftar till att utöka kraven till mindre företag mer än det tidigare direktivet, men kravlistan kommer naturligtvis att öka och dessutom kommer denna information att granskas mer omfattande.

Vad ska företagen göra?

Så vad ska företag göra under trycket av växande rapporteringskrav? Även om förändringen av arbetsbeskrivning och arbetsansvar helt klart är en trend under 2000-talet, tycker jag att det är utmanande att föreställa mig att en revisor med redovisningsbakgrund och andningssiffror skulle gå på djupet för att analysera klimatpåverkan eller andra aspekter av hållbarhetsrapportering. Särskilt den bredare produktionen av text har traditionellt sett setts närmare verksamheten hos de ansvariga för investerarkommunikation. Förvisso har större börsbolag vaknat till denna förändring och möjligen till och med behovet av en ny roll, medan många mindre företag kanske ännu inte har delat ansvar. Det är nu hög tid för företags- och företagsledningen att inte bara öka diskussionen om hur hållbarhetsredovisningen i företaget ska hanteras i framtiden, utan också att sätta sig in i standarderna för hållbarhetsredovisning och hur de ska redovisas i samband med bokslutet.

Hållbarhetsrapporteringen innehåller ofta också numeriska, illustrativa data. Det kan handla om till exempel personalens struktur, ansvarsbedömningarna av investeringsmålen eller mängden CO2-utsläpp från verksamheten. Till exempel i miljörapportering finns det många numeriska mål och saker att räkna ut vid rapportering av mängden CO2-utsläpp från verksamheten. Samt hur klimatet påverkar företagets verksamhet och ekonomi, då ingår risker som orsakas av till exempel naturfenomen i beräkningen. Även om företag har egna personer eller team för hållbarhetsredovisning bör ekonomistyrning ingå i rapporteringen även i framtiden. Helst kräver dessa redovisnings- och icke-finansiella rapporteringsbehov inga egna system utan data kan lagras och kombineras från olika dotterbolag i samma system där även de finansiella rapporteringssiffrorna tas fram.

Jag tror att den faktor som påverkar företagen mest under det kommande året 2022 kommer att vara ESG-rapportering. Vi kommer att ta upp frågan flera gånger under året.

Taru Kettunen

Författare: Taru Kettunen, Chef för produktledning, Clausion

Taru är en mångårig expert inom bokslut som har arbetat under hela karriären som en del av controllerteamet samt som systemkonsult och de senaste tio åren inom produktledning.